Jag hittade ett citat i en bok jag har läst ett tag. Och det var på pricken hur jag kan känna. 

(null)

För jag tänker att väldigt mycket har handlat om, och gör än idag, att vara "smal". Och smal inom citationstecken för att jag tänker att alla har olika verkligheter om vad ordet smal innebar. När jag hade det som värst så hatade jag till exempel mina revben, för de kunde ju inte bli smalare eftersom det är skelett, jag kan inte ändra det. Men det tog mig extremt lång tid att förstå det. Det ville liksom inte in. För där var jag inte smal. Som att någon annan har en bild av att överkroppen ska vara nätt eller armarna slanka eller att magrutor är lika med smal. 

Men senaste tiden, åren, kanske sen jag blev vuxen "på riktigt" så förösker jag lära mig vikten av att vara stark. Jag älskar känslan av att vara stark. På så många vis. Att jag orkar stiga upp några minuter efter fem, promenera 45 minuter till jobbet med full ryggsäck, vara idrottslärare hela dagen, promenera hem i 45 minuter, gå till gymmet, träna, gå hem från gymmet, laga middag, plugga, umgås med sambo och vänner. Att min kropp håller. Och att försöka göra den smalare (vilket jag ju egentligen vet att det inte behövs) skulle ju bara göra den svag. Jag skulle inte orka gå alla mina steg per dag, jag skulle inte orka flera träningspass varje vecka, jag skulle inte orka lyfta den där tunga skivstången, jag skulle inte orka både jobba och plugga samtidigt. 

Och precis som jag vill få mig själv att förstå det, och inte bara förstå utan verkligen tro på det, så önskar jag att det kommer en tid för att alla ska förstå det, att alla ska vilja känna så. Och det är långt ifrån att vara "deffad" och "fit" och "slim". Men bara att orka leda den livsstil man själv vill utan att behöva ta hänsyn till om kroppen orkar - för att den är stark. Och att man inte lägger någon värdering i hur stark ser ut. Stark kommer i så många färger, former och material. Men stark är alltid stark, och när jag litar på att jag vet att jag är det, då hoppas jag att jag känner att kroppen är fin, tålig och härlig. Oavsett klädstorlek, kilon på vågen eller någonting ens i närheten av de tankarna. Och allas ideal är absolut inte stark är lika med snygg. Men jag tycker ändå att det är få saker som är så snyggt som någon som vet hur stark den är, på alla plan. 

hälsa, ideal, livsstil, smal, snygg, stark, svag, tankar, träning, val, välmående,
Alltså vilken jäkla (ja) dag! Som den smyg-pessimist jag verkar blivit på äldre dar så tippade jag igår på att denna dagen skulle bli tuff. Stiga upp tidigt, fullt ös på jobbet, träna osv... inte riktigt samma tempo jag blivit van vid under lovet så att säga, trots att jag gjort massor vissa dagar då med. Men vaknade (i och för sig förbannad på Adam för att han inte räddade mig i natt när en påse trillade omkull i vardagsrummet och jag trodde någon bröt sig in, är sjukt mörkrädd nämligen) och var pigg! Promenixade till jobbet, träffade alla goa ungar, hade några lektioner där barnen gjorde sådana fantastiska framsteg att jag blev tårögd, jobbade undan lite, promenixade hem, kramades med Adam, improviserade god middag, donade, kollade upp saker och sen gick jag till gymmet. Är hemma, ligger i soffan, tryckt mellis och ska hoppa in i duschen innan jag ska läsa lite i sängen. 

Och grejen med denna solskensdag? Inte bara att det var oooooförskämt vackert väder idag, utan bara all glädje. Fick röra mig massor, träffa barnen, underbara kollegor, bästa sambon och pojkvännen, bestämt träff med ett gäng barndomsbästisar och ska få pussa på en av tjejernas alldeles nya fina lilla dotter (så bedårande!), fått massor gjort, och jag känner mig bara SÅ tacksam. Vill typ gråta en skvätt så tacksam jag är. Livet alltså. Livet. Tack för den här dagen. 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

balans, glädje, hälsa, idrottslärare, jobb, kärlek, livet, lycka, tacksam, tacksamhet, träning, vardag, Örebro,
Sportlovet är nu slut. Och det har varit en tumultartad vecka, kanske mest rent känslomässigt. Och jag vet inte riktigt varför. I början av veckan jobbade jag undan en massa plugg, för jag behövde få vara ledig några dagar. Alltså på riktigt ledig. Och det har hjälpt massor, men tyvärr är jag nu tröttare än någonsin tror jag. Men eftersom jag såg till att ha tid att vara ledig några dagar så har jag även hunnit träna en del, umgås med Adam och hänga med Elin, vi tog en sväng på stan, har tagit sovmorgonar (!?), sett massa serier, läst böcker, tagit promenader osv. Typiska ledighetsaktiviteter alltså.

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

I helgen verkade jag dock bli förkyld eller vad man ska kalla det. Men nu är det borta igen, utan att jag är helt bra. Jag har i några veckor haft någon form av förkylningskänsla på gång i kroppen men det vill aldrig bryta ut. Jag är mest tröttare än vanligt och känner mig lite snuvig ibland. I övrigt är jag som vanligt. Skulle chansa på att det kanske mest är någon form av stressreaktion och det borde ju vara ett varningstecken i sig, men ibland kan jag inte alltid göra något åt det. Men hörde något så himla klokt i en podd, nämligen att är du stressade för att du tror att du behöver vara stressad eller är du stressad för att du faktiskt är stressad. Det måste jag komma ihåg lite oftare, för ibland tror jag faktiskt att jag stressar upp mig lite för lätt. Men just nu kan jag väl tycka att jag har all rätt att vara lite sliten, hehe... Fick dessutom i slutet av veckan veta att min VFU inte alls blir som jag hade hoppats pga några missförstånd från olika håll så jag får ägna veckan åt att försöka lösa det, och jag hoppas verkligen på en bra lösning. Annars går jag nog halvt under. 
 
(null)

(null)

Under dagen är jag hemma i vanlig ordning, men inte bara halvdag utan kör heldag hemma pga att jag har en examination i eftermiddag. Känner mig rätt säker på den iallafall så det känns ju skönt. Men skulle helst av allt vilja dra täcket över huvudet och sova lite mer. 

(null)

Lite mjukiskläder så löser vi nog det här också. Hoppas jag får lite energi att träna till ikväll också! Skulle verkligen behöva det. 
Distansstudier, Idrottslärare, Livet, Livspussel, Livsstil, Student, Vardag, distansstudent, sportlov, stress, Örebro,