Just nu är jag, tyvärr, på ett mantra om att det snart är lov. Igår trodde jag att jag halvt skulle avlida av trötthet och matthetskänslor när jag kom hem från jobbet. Spenderade en kvart innan jag skulle möta Elin för att gå till gymmet med att sitta och stirra ut i luften. Hade noll energi verkligen. Träningen gick trots det väldigt bra, kändes verkligen jättebra eftersom detta var vårt sista pass tillsammans detta året (gråter). Känns hemskt tråkigt att dels inte ses förrän nästa år (förutom på torsdag) men också att mycket träning faller bort nu under lovet. 

Idag ska jag fokusera på att överleva. Skulle behöva plugga och ska verkligen försöka få det gjort. Skulle ha pluggat även igår men då fastnade jag i soffan och glömde hur man flyttar sig därifrån tills Adam kom hem och kramade mig en stund. Det behövdes. Innan jag somnade som en stock och ändå vaknar helt utan energi. Behöver lovet så mycket just nu men har ändå så mycket att göra då att jag just nu känner att jag lika gärna hade kunnat jobba. 

(null)

balans, december, distansstudent, idrottslärare, jobb, jul, jullov, kämpigt, ledsen, lov, längtar, plugg, trött, vila, Örebro,
Idag har livet bara känts sådär katastrof som det kan göra ibland, eller iallafall så kan mitt göra det. Det värsta, eller mest irriterande, är väl egentligen att det inte finns något som är fel. Och ändå känns allt bara kasst. Men trots att jag kom hem från jobbet och kastade mig i Adams famn och grät så tror jag att det måste få vara så ibland. Iallafall för mig. I mitt liv.
 
För jag orkar inte vara glad jämt. Och trots att jag vakande tacksam, lycklig och utvilad imorse så kände jag mig så dränerad. Jag var helt tom. Och att då ha världens bästa lärarjobb dit jag behöver gå och prestera ganska hårt inför mina små minimänniskor till elever kan vara kämpigt. Och inte för att mitt jobb på något vis är jobbigare eller mer speciellt än något annat jobb, utan bara för att jag har visionen att på något vis forma eller lämna ett avtryck hos mina elever som inte innebär att jag tappar tålamodet eller är oengagerad. Men de dagar då jag har fullt upp att inte tappa tålamodet med mig själv är det extremt svårt att hålla ihop grupperna. Och det gör mig så ledsen. Men det får vara så. Ibland tror jag att man, jag, måste lägga ambitionen åt sidan för att hinna vara lite snäll mot sig själv. 
 
Som att jag idag gick på ett spinningpass. Som jag längtat efter sedan i måndags. Och jag kände bara att jag ville kräkas, inte bara bildligt utan verkligen bokstavligen. Jag var yr, trött, inget tryck i benen, och mjölksyran sprutade i hela kroppen trots att jag sänkte motstånd och tempo flera gånger där det inte var tänkt att jag skulle sänka någotdera. Och jag blir så beskriven. Och så förbannad. Och så hård mot mig själv. Att här kommer jag hem och gråter efter en bra dag på jobbet pga att jag är lite trött? Och sen går jag dessutom och tränar något jag älskar och vill bara trilla av cykeln och återigen gråta? Vad är det för fasoner? Men så tänker jag att jag kanske behöver släppa det. Och att jag idag behöver paketera in mig själv och min rappliga lilla själ i bomull och bara få ligga tryggt i min lilla kokong och vänta tills stormvindarna i mig har mojnat. För den här gången. För att ibland är det så. Iallafall för mig. 
Dålig dag, Gamla Örebro, Glädje, Idrottslärare, Kärlek, Ledsen, Livet, Snäll, Spinning, Träning, Trött, Vardag, försiktig, vinter,

Idag är väl ungefär universums kaosigsate dag. Och det kan ha varit universums överdrift. Men på riktigt. Jag började min morgon med att övertänka ungefär tio miljoner saker. Eller egentligen så började morgonen med att jag vaknade trött och ledsen. Försökte verkligen bli glad men det gick sådär. Och fine, jag tror helt klart på allting om att inställning gör livet lättare osv osv osv. Absolut. Den tanken får mig att överleva ungefär 80% av mina dåliga dagar. Men helt ärligt, ibland känns det bara så galet pissigt (förlåt språket). Så då åker jag inte ens försöka låtsas att det är en bra dag. Men för att få något gjort, så började jag städa, då jag med största sannolikhet inte hinner det imorgon innan vi ska åka iväg. Ni tror inte dammsugare går sönder?? Fick försöka moppa rent sovrummet som jag inte hann dammsuga alls. Och här någonstans bröt jag ihop. För jag försöker verkligen hålla ihop det. Jag försöker så hårt att hålla ihop mitt liv, vara glad, hinna med allting, vara tacksam för allt jag har och allt jag får göra. Men ibland funkar inte ens de hårdaste insatser för att få detta att funka. Så där satt jag på golvet och grät och smsade min pojkvän. Som sitter på föreläsningar och seminarium hela dagen och absolut inte kan göra något åt saken såklart. Jag har återigen gjort ett försök att samla mig. Lägenheten är städad, jag har fått i mig mellis/lunch (kan inte bestämma mig för vilket det faktiskt var än), har målat om naglar och börjat plugga (även fast jag missuppfattade rubriken helt och började skriva om fel sak, men kunde bara klippa in det under en annan rubrik så helt förgäves var det inte), så nu ska jag ta tag i att hitta information som är rätt till rubriken. Och sen håller jag en tumme för att lyckas hålla ihop det resten av dagen, skulle verkligen behöva det... 



Distansstudier, Dålig dag, Idrottslärare, Ledsen, Nagellack, Student, Torsdag, Uppsala Universitet, distansstudent, Örebro,