Det är en sak jag tänker att jag borde bli bättre på. Att vara ärlig om mitt mående. För jag är verkligen en sån som säger "jodå" eller "bra" på allas "hur mår du?"-frågor. Och ibland mår jag ju inte bra. Och visst, det är inte heller till någon hjälp att älta hur trött jag är eller hur ledsen jag är, såklart. Men ibland, som till vänner eller kollegor, kanske det kan löna sig att säga att jag är helt slut, för det förklarar kanske också varför inte säger så mycket som jag brukar eller beter mig avvikande från hur jag i vanliga fall är. 

Och idag är jag trött. Och inte bara trött. Jag är less. Jag är less på att behöva skynda hem varje eftermiddag för att sätta näsan i skolböckerna. Jag är less på att inte hinna laga middag, utan för andra gången i rad den dagen äta ur en matlåda. Jag är less på att inte hinna vila. Jag är less på att inte kunna se en serie, somna en timme tidigare eller ringa en vän. För att jag måste plugga. Och jag vet. Det är mitt val och att få vara färdig kommer vara så värt det sen. Men just nu går jag ofta sönder lite grann. Det är så mycket. Och det måste man också få säga. För det är inte på topp jämt. Och bara för att man gjort ett val eller alltid klarar sig så betyder inte det att det är med lätthet eller glädje. Ibland tar det emot. Och idag är en sån dag. 

Tillbaka till artikeln jag ska läsa! 

(null)

(null)

Uppsala universitet, distansstudent, distansstudier, idrottslärare, jobb, less, livet, plugg, stress, stressad, trött, Örebro,

Kommentera

Publiceras ej