Idag har livet bara känts sådär katastrof som det kan göra ibland, eller iallafall så kan mitt göra det. Det värsta, eller mest irriterande, är väl egentligen att det inte finns något som är fel. Och ändå känns allt bara kasst. Men trots att jag kom hem från jobbet och kastade mig i Adams famn och grät så tror jag att det måste få vara så ibland. Iallafall för mig. I mitt liv.
 
För jag orkar inte vara glad jämt. Och trots att jag vakande tacksam, lycklig och utvilad imorse så kände jag mig så dränerad. Jag var helt tom. Och att då ha världens bästa lärarjobb dit jag behöver gå och prestera ganska hårt inför mina små minimänniskor till elever kan vara kämpigt. Och inte för att mitt jobb på något vis är jobbigare eller mer speciellt än något annat jobb, utan bara för att jag har visionen att på något vis forma eller lämna ett avtryck hos mina elever som inte innebär att jag tappar tålamodet eller är oengagerad. Men de dagar då jag har fullt upp att inte tappa tålamodet med mig själv är det extremt svårt att hålla ihop grupperna. Och det gör mig så ledsen. Men det får vara så. Ibland tror jag att man, jag, måste lägga ambitionen åt sidan för att hinna vara lite snäll mot sig själv. 
 
Som att jag idag gick på ett spinningpass. Som jag längtat efter sedan i måndags. Och jag kände bara att jag ville kräkas, inte bara bildligt utan verkligen bokstavligen. Jag var yr, trött, inget tryck i benen, och mjölksyran sprutade i hela kroppen trots att jag sänkte motstånd och tempo flera gånger där det inte var tänkt att jag skulle sänka någotdera. Och jag blir så beskriven. Och så förbannad. Och så hård mot mig själv. Att här kommer jag hem och gråter efter en bra dag på jobbet pga att jag är lite trött? Och sen går jag dessutom och tränar något jag älskar och vill bara trilla av cykeln och återigen gråta? Vad är det för fasoner? Men så tänker jag att jag kanske behöver släppa det. Och att jag idag behöver paketera in mig själv och min rappliga lilla själ i bomull och bara få ligga tryggt i min lilla kokong och vänta tills stormvindarna i mig har mojnat. För den här gången. För att ibland är det så. Iallafall för mig. 
Dålig dag, Gamla Örebro, Glädje, Idrottslärare, Kärlek, Ledsen, Livet, Snäll, Spinning, Träning, Trött, Vardag, försiktig, vinter,

Kommentera

Publiceras ej